Lördag på stan

Efter att ha planerat vissa shoppingbestyr i några månader kom jag så äntligen iväg till stan i dag. Det kan tyckas vara en lång väg från tanke till handling men projekteringsstadiet inför shopping ska inte underskattas! Det blir så mycket mer fin besvikelse när man inte hittar det man tänkt köpa om man projekterat ordentligt under ett par månader innan.

På plats i stan styrde jag stegen mot närmsta bankomat och landade bakom en kille med begynnande flint och sportkläder. Under sitt uttag fick han ett mobilsamtal och började förklara vägen någonstans för någon och blev förvirrad och gick åt sidan och vinkade fram mig till bankomaten. Sportkillen började långsamt röra sig bortåt och när jag skulle göda bankomaten med mitt kort såg jag att hans satt kvar. För en sekund for tanken på att knycka hans kort genom huvudet på mig men eftersom jag fått en gedigen uppfostran rörande rätt och fel och dessutom är begåvad med en smula moral hojtade jag efter honom och viftade med kortet. Hans tacksamhet visste inga gränser och han till och med bockade när han sa tack.

Med pengar i fickan begav jag mig så till en butik som saluför militärkläder för att införskaffa mig ett par khakifärgade BDU-byxor av bomull-rip-stop. Efter att idogt letat efter min storlek (och ni ska bara skita i vilken det är!) kände jag mig nödgad att tillkalla personal för att be om hjälp. Mina menande blickar betydde ingenting för mannen i kassan utan jag blev tvungen att gå fram till honom för att be om hjälp. Han reste sig långsamt och surt och banade sig förbi mig och spred en svettodör som osade som en blandning av rabarberkräm och dåligt städat gatukök, odören beskrivs bäst som ”mustig”! Butiksföreståndaren drog lika mycket nitlott som jag i storleksjakten och jag fick lomma iväg utan byxor. Den som inga byxor har han får gå till Rumpan Bar...

Efter shoppingfloppen i militärbutiken satte jag fart på kängorna mot Odenplan för att avlägga visit på Åhléns och inhandla strumpor och klädfärg. På vägen dit kom jag ikapp en man med barnvagn. Mannen hade den fula benägenheten att ideligen stanna för att tomglo och när jag började gå om honom fick han fart på ekipaget igen och svängde lite så att jag inte kunde komma förbi. Han måste ha sett i ögonvrån att jag var på väg förbi och ville jävlas med mig för det hände flera gånger. Till sist fick jag en chans och halvrusade förbi honom men hann inte triumfera förrän jag rusade in i en dam som såg ut att ha en hel del livserfarenhet och som dagen till ära var sminkad som Läderlappens ärkefiende Jokern. Hon fräste ”Se dig för lilla pojke!” åt mig med en märklig brytning. Lilla pojke... Jo jag tackar jag! Ja e trettifemåetthalvt! Kom till sist fram till Åhléns som visade sig vara under ombyggnad så jag fick varken tag i strumpor eller klädfärg... Jag gick tillbaka ner till sveavägen och började röra mig mot city och passerade McDonalds där ett 30-tal snorungar på eu-mopeder hade samlats. Avgasnivån och nördfaktorn var hög! En del moppar var maskerade till motorcyklar men avslöjades av ljudet. Ingen motorcykel låter som en gammal Briggs & Stratton med trasig ljuddämpare! De brakade iväg i slarvig formation mot city och försvann.

Bestämde mig för att bege mig hem mot söderförorten igen och kilade ner på t-banan och möttes av en spänd stämning i vagnen, det liksom dallrade i luften. I området innanför dörrarna hade tre hundägare belamrat varsitt hörn. En äldre dam med cocker spaniel, en halvlodis med schäfer och ett ungt par med en pitbull (eller nåt liknande grisögt missfoster). Hundarna tittade misstänksamt på varandra förutom cocker spanieln som mest såg korkad och glad ut. Jag ställde mig i det fjärde hörnet för att vara på första parkett om det blev action, men det blev det inte...

Hoppade av t-banan vid medborgarplatsen för att se om jag kunde hitta rätt på en skomakare någonstans. Men det verkar vara en profession som gått ur tiden. Gick götgatan mot skanstull och letade febrilt när jag plötsligt hörde toner av rysk folkmusik. Jag kikade runt för att se varifrån dessa ljuva toner kom och får syn på två svarta tonåringar i full ghettouniform som spelar rysk folkmusik på dragspel och tamburin! Lyckan och överraskningen var total och jag stannade och diggade två låtar innan jag bestämde mig för att det var dags att åka hem och dricka kaffe.