Åsiktsmaskinen slår till igen!

Var på besök i Stockholm härom veckan och uppdaterade mig med vänner och de delar av familjen som bor kvar där. Efter att ha klivit av tåget med ett hål i magen parkerade jag mig på en pizzera för lite påfyllning. Två glada fyllon kommer in på pizzerian för att smörja kråset. Efter att ha dividerat en stund sinsemellan huruvida de skulle äta pizza eller hos "skottarna" bestämde de sig i alla fall för italianokäk. Det ena fyllot sätter sig vid bordet bredvid mitt och det andra får det prestigefyllda uppdraget att gå fram till disken för att beställa (och betala kan man anta). Efter några sekunder pockar det sittande fyllot på min uppmärksamhet:
- Öh, hörrö! Öh!
- Va?
- Han är för jävla rolig den där!
- Vem? Vad?
Fyllot pekar på sin kompis som är vid disken och beställer.
- Han frågade om de har sån där saft man blir rolig av. Jaaa, han är för jävla rolig.
- Jaha, ehrm , fniss då...
- Jaaa, hehehe
- Ond saft!, säger jag skojfullt men fyllot verkar ha kopplat bort mig för ögonblicket men strax tar han till orda igen.
- De e som på ålandsbåten.
- Uhu?
- Ja, deras smörgåsbord! Man får dricka så mycket man hinner under en timme eller vare e!
- Låter livsfarligt!
- Jaaa, jag fick nästan åka ambulans därifrån en gång.
- Tvivlar jag inte alls på!
Sen tog samtalet slut och jag fick avrunda min pizza utan pratsällskap.

I går var jag iväg på något slags avancerad picknick. En ungersk förening som min sambo är tjenis med firade tioårsjubileum genom att koka gulasch över öppen eld ute i det gröna och bjuda in diverse folk. Konceptet var klart juste med rykande soppa och ungerska soldatsånger ur ett tungt men portabelt PA-system. Problemet för mig med invandrartillställningar är att jag inte vet vilka som pratar svenska så jag har ingen aning om vilka jag kan prata med. Och även om jag skulle veta vilka som behärskar svenska så hade det inte hjälpt för de pratar ungerska med varann så jag kan inte lätt och listigt höra något där jag kan bryta in med en skojfrisk replik. Denna gång fanns dock en svensk kille på plats med vissa gemensamma nämnare; han hade solbrillor i halva ansiktet och en "the sisters of mercy"-tröja. Tyvärr har han psyko-sociala problem och svarar inte på tilltal...

Sen så har det ju varit kravallhelg i Lund! Någon slags "ockupationsfestival" ägde rum. Härförledens ockuperade ett antal ungdomar ett hus i Lund men blev utkastade av polisen och det här skulle alltså vara en uppföljning. Det var gatufest och liveband och de hade planerat att ockupera tre hus under festivalen. De väckte min antipati redan långt innan festivalen genom att klottra reklam för festivalen på husfasader, bänkar och träd. Inte blev jag heller mer positivt inställd då polisen utsattes för stenkastning när en flock ockupanter försökte ta sig in i ett hus i centrala stan. De tre planerade ockupationerna gick i stöpet under lördagen varpå nya försök gjordes under söndagen. På eftermiddagen stördes min bokläsning av ett jävla skränande och jag tittade ut genom fönstret och såg en hord demonstranter välla förbi utanför. Mellan klungorna kom en tropp poliser till häst och jag hoppades att jag från första parkett skulle få se dem göra en kravallchock in i hopen med röda fanor men kunde besviket konstatera att det inte blev så. Tydligen hade ockupantdemonstranterna lyckats bryta sig in i två tomma hus i St. Larsområdet där de kanske smälte in bra (området hyser psyk-klinik såväl som metadonprogram).

Nu är för all del bostadssituationen i Lund inte den bästa. Det kommer mängder av studenter och det byggs inte mycket nytt och det som byggs har höga hyror. Det är lätt att förstå att tomma hus väcker frustration men jag tror ändå att det är ett fåtal av helgens demonstranter som verkligen ville ha en seriös demonstration och föra ut ett budskap. En stor del är förmodligen sådana som gillar medlet men skiter i syftet; "missnöjesmänniskor" som kan bege sig ut och demonstrera mot vad som helst så länge de får uttrycka missnöje och horden som bara vill bråka, ni vet de där som demonstrationsarrangörer hävdar att de inte kan ta ansvar för.

Om vi ponerar att ägaren till en tom rivningsfastighet låter ockupanterna bo kvar kommer alla att vara nöjda och glada då? Knappast. Det lär inte dröja länge innan ockupanterna börjar klaga över husets dåliga standard och kräver att ägaren skall renovera. Om nu ägaren går med på att renovera, vilket inte är gratis, kommer hyran att höjas och finns det någon som inbillar sig att ockupanterna skulle kunna ta det? Om vi istället tar ett annat exempel där ägaren till en ockuperad rivningskåk låter ockupanterna bo kvar utan att renovera och en ockupant trampar genom golvet och slår sig halvt fördärvad. Kommer den skadade att acceptera att denne får skylla sig själv eller kommer han/hon att kräva ersättning från fastighetsägaren? Troligtvis det senare.

Jag har inga lösningar. Jag är bara en trivsamt magsur halvgubbe! Men jag kan inte låta bli att bli otrivsamt magsur när jag tänker på hur mycket skattemedel som bara går upp i rök på städning, klottersanering och polisinsatser i samband med ett sånt här evenemang.